Mest pocket

Kan tipsa om en dokumentär om John Irving som finns på SVT Play i tio dagar till. Jag ser den just nu. Det är kul att höra författare berätta om sitt arbete, och överhuvudtaget är författare såna som tänker mycket. Det gillar jag. Han nämnde nyss att tiden då en ny bok är utgiven och en författare pratar om den i olika forum (bokträffar, tv, radio, tidningar) är väldigt kort. Precis det tänkte jag på i morse, som nyligt hört både bland annat Helena von Zweigbergk och Katarina Wennstam prata om sina nya böcker, sedan sett foton på Instagram och Facebook från andra bokträffar där liknande konstellation av författare deltog, och så i morse på Gomorron Sverige samt Efter tio. Och då tänkte jag att det här är verkligen en viktig del i deras jobb, nämligen säljdelen av jobbet. (Jag funderar också på saker som hur mycket de sover, om de hinner äta vettigt och rasta sin hund osv.) Inte alla kan ju gilla den delen av författaryrket, men jag kan säga att de som pallar med att göra det nog sälj...

Eller bara kris vet jag inte, men jag har läst lite på hemsidan  august2012.se  och jag får säga att nog är det både små och stora kriser ibland. Ibland är det bara en iakttagelse av en gardin. Ganska kul faktiskt, även om jag är kluven till publiceringen, eftersom Strindberg själv visst inte ville att dagböckerna skulle tryckas. Här kan man läsa om boken och även förhandsbeställa något av de endast 999 exemplaren som kommer att finnas. Jag kommer inte att läsa den, mer än något utdrag från hemsidan här och där. Däremot har jag skaffat mig ett fint litet exemplar av novellen Ett dockhem, utgiven av Novellix, så den kanske jag kan läsa i dag.

Carl-Johan Vallgren syns i tv nu, såg honom i går morse och nu nyss hos Malou på TV4, fast jag missade tyvärr det mesta. Nya romanen heter Havsmannen och det lilla jag hört om handlingen intresserar mig egentligen inte, men uttrycket "feelbad" har nämnts både i går och i dag och då blir jag intresserad! När jag hör om hans sätt att arbeta, nämligen att kliva upp, gå iväg till skrivarlyan, skriva utan att invänta inspiration och så är arbetsdagen slut, då vill jag bli författare jag med. Men undrar hur många författare som verkligen kan ha det så ordnat, att de inte behöver gå till ett annat jobb, menar jag.   Det är väl mest så att jag skulle vilja ha en skrivarlya... Jag gillar i alla fall Carl-Johan Vallgren, även om romanen Kunzelmann & Kunzelmann var sisådär, dels superbra och dels riktigt tråkig. Kul att han skriver romaner som skiljer sig från varann (ämnesmässigt, tidsmässigt) så mycket. Jag tror även att jag gillar konceptet Carl-Johan Vallgren: musiker/a...

Fick mitt ex av The Bell Jar av Sylvia Plath i dag och kunde inte låta bli att läsa lite nu, fastän jag egentligen ser tv. Och åh, den känns så bra att jag nästan blev rörd. Vilken tur att jag chansade och beställde den. Känner redan hur ledsamt jag kommer tycka det är att hon endast skrev en roman. Men jag ska prova lite poesi sen också. I kväll visas filmatiseringen av Igelkottens elegans , filmen heter Igelkotten, och jag ska se den även om jag inte hört någon säga något särskilt positivt om den. Inte jättenegativt heller, men den verkar inte vara en sån höjdare som boken. Lyssnar på Denna dödens kropp av Elizabeth George som ljudbok. Detta är min andra Lynleybok, första läste jag. Liksom den boken reagerar jag nu på översättningen. Jag gillar den inte, och syftar då främst på att restauranger och butiker fått svenska namn. Men böckerna är för tjocka för att jag ska idas läsa på engelska... tror jag... kanske nästa... I övrigt verkar detta faktiskt vara deckare som jag verkl...

I dag är det dags för Karl Ove Knausgårds Sommarprogram. Han hade väl tänkt att prata om böcker och skrivande, men efter händelserna i Norge för några veckor sedan så blev det ett annat manus. Fullt förståeligt. Själv jobbar jag och kommer inte kunna lyssna "live" på programmet, men jag ska podda ner det sen. Håller på att samla mig för att gå iväg till mitt närmaste bibliotek för att låna Min kamp 2 så småningom. Jag måste nämligen planera det, eftersom de två försök jag gjort på senaste åren resulterat i att jag mötts av en stängd dörr. Jag lyckas inte vara ledig när de har öppet! Men någon gång måste jag klara det. Jag undrar för övrigt varför bokserien heter just Min kamp, jag har inte riktigt greppat det ännu. Tillägg: länk till en intervju med Knausgård på svd.se. http://www.svd.se/kultur/skrivkamp_6386090.svd

Fick krångel med min mp3-spelare, så jag letade upp min gamla. Den funkade fint, och det låg dessutom kvar en del poddade radioprogram, hittills har jag hittat två Biblioteket-program som jag passade på att lyssna på (eftersom jag inte riktigt orkat tanka över slutet av Vårlik). Det första handlade om Selma Lagerlöf, och det var nästan så att jag tog ett beslut att läsa Gösta Berlings saga så fort som möjligt. Nästa program som jag hade i lurarna handlade om den då (2008) aktuelle nobelpristagaren Jean-Marie Gustave Le Clézio. Och ja, nu letar jag ju böcker av honom då också. Har nog bestämt att den jag vill läsa är Allt är vind , tyvärr blev väl endast Öken utgiven i pocket, och den vill jag helt säkert inte läsa. Så nej, det blir för dyrt. Varför kommer inte hans böcker på bokrean? Aha, jag kom på det själv, litet förlag. De gör kanske rätt i att hålla i böckerna. Skattsökaren verkar finnas i storpocket = okej pris, men just den boken minns jag inte så mycket av från programmet. ...

Hela listan på värdarna i Sommar i P1 De flesta jag vill lyssna på är bokrelaterade. Det blir dessa jag skriver in i kalendern: Mark Levengood Torgny Lindgren Maria Wetterstrand Beate Grimsrud Gustaf Hammarsten Dilsa Demirbag-Sten Carl Bildt Sara Stridsberg Birgitta Ohlsson Yukiko Duke Johan Wester Karl Ove Knausgård Ghita N Ø rby Leif GW Persson Det betyder inte att jag kommer att stänga av radion om någon annan pratar, men dessa vill jag testa att höra på. Och till stora delar kommer jag att podda ner deras program efteråt. Finns faktiskt en stor fördel med det, inte bara att man kan lyssna när man kan, utan också att man slipper musiken. 1½ timme blir inte mer än 50-55 minuter utan musik (som man ärligt talat ändå oftast inte direkt gillar - man - jag, i alla fall).  Och precis som i fjol, fastän jag inte minns vem det var, så känner jag mig lite jäktad att läsa några böcker innan författarna ska prata. Det gäller Min kamp av Knausgård (som jag läser nu), En...

Det finns så många författare. En som jag aldrig hade tänkt läsa måste jag nu bara läsa: Lars Gustafsson. Detta efter att jag hört honom i Bokcirkeln i P1 och nu ser honom i Babel i SVT2. Han verkar otroligt lärd och otroligt jordnära på samma gång. (Jag vet inte varför de två skulle vara oförenliga i och för sig.)

Konstaterar att "alla" svenska kvinnliga deckarförfattare kommer med nya böcker nästan på en och samma gång. Först ut och redan ute i handeln sedan en tid är Kristina Ohlsson och Viveca Sten med sina respektive senaste. Sedan följer: Mari Jungstedt, Anna Jansson, Ann Rosman, Carin Gerhardsen. I september kommer Camilla Läckberg och Åsa Larsson. Det finns säkert en medveten tanke bakom detta, men jag vet inte vad. Att Läckberg och Larsson ges ut på hösten verkar vettigt, den stora utgivningssäsongen liksom. Men de andra. De hör nog till sommaren och semesterläsningstraditioner helt enkelt. En man släpper jag in i detta inlägg också: Mons Kallentoft och hans (efter Midvinterblod, Sommardöden, Höstoffer och Vårlik:) Den femte årstiden !!! Inte hade han tänkt skriva mer än fyra böcker i den serien, ni kan ju inte annat än hålla med mig. Detta nedskrevs mest av fascination, och inte för att jag personligen vinner nånting på det. Jag har läst böcker av Jungstedt, Jansson, G...

Jag märker att jag ofta upprepar mig i inlägg här, det beror på att jag skriver så sällan. Ska skärpa mig. Ville i alla fall kommentera en positiv bieffekt som Lindqvists Lilla stjärna har medfört: jag har blivit intresserad av att läsa poesi. Det är inte så att jag aldrig läst poesi, men jag gör det inte regelbundet. I Lilla stjärna läses nämligen flera poeter av en karaktär, och det är i stort sett dessa jag blivit intresserad av - jag måste ju nämligen anta att författaren läst de poeter han skriver om, och Lindqvist duger mer än väl som referens för mig att testa dem. Det handlar om Kristian Lundberg (vars självbiografiska roman Yarden jag nyss så smått börjat på), Wislawa Szymborska (som är den som lockar mest just nu), Gunnar Ekelöf och Kristina Lugn (som är den av dessa fyra som jag har läst, och kanske vet att jag tycker är bäst). Jag ska bara studera lite till vad det är jag vill läsa egentligen. Läste just några Szymborska-rader på Boktipset, och det kändes väldigt bra....

Lyssnar på John Ajvide Linqvists bok Lilla stjärna när jag är ute med hunden. Jag gör det gärna och uppmärksamt, men jag har lite svårt att veta vad jag tycker om boken. Det var likadant med Människohamn, som jag också lyssnade på. Böckerna är författarupplästa och jag vet inte om det är något med uppläsningen. Ibland känns den lite "uppräknande", som att han läser vissa stycken för att komma fram till något annat, det viktiga. Men jag vet inte vad det är. Lilla stjärna är på något sätt spännande, eftersom jag inte har den blekaste aning om vad som ska komma och än mindre vad det ska leda till, hur det ska sluta. Men det känns heller inte superintressant och jag är lite beredd på att det ska kännas meningslöst i slutändan. Ibland känns det nästan som att författaren ångrar sig, men har skrivit på ändå. Jag har hundra frågor angående första delen av boken, men jag tar dem inte nu utan ska lyssna färdigt. Det har ju hänt förr att hela boken blir bra när jag har läst klart. ...

Utrensning av Sofi Oksanen borde jag ju läsa. Den kanske jag tar med på semestern, faktiskt. Sen är jag så grymt sugen på att läsa något mer än Vita tänder av Zadie Smith. Vita tänder var en sån där bok som jag kände var bra men rätt snårig att läsa, dessutom tjock och det tog en oändlig tid. Tills jag åkte på semester till Åre. Medan mina polare var ute i backen på dagarna (jag är dålig på utförsåkning i "riktiga" backar) så sträckläste jag resten av boken och den var HUR bra som helst. De flesta som läst Zadie Smith tycker att ingenting riktigt varit så bra (på långa vägar till och med) som Vita tänder, men att man absolut kan läsa Om skönhet med behållning. Den har jag, och Autografjägaren också. Dit jag vill komma är att Zadie Smith känns sedan Åreresan som en semesterförfattare för mig. Men jag har dem endast inbundna. Tror jag får packa mest böcker och så köpa kläder på plats, hehe. Hm... bra idé. Jag tror faktiskt inte någon av hennes böcker finns tillgängliga p...

Paul Auster kommer till Kulturhuset i Stockholms författarscen ! Hur ska det gååå, jag skulle så gärna vilja lyssna på det. Även Amos Oz och Nicole Krauss, fast jag har knappt läst nåt av Oz och definitivt inte av Krauss, fast jag har hennes första bok och tror att den är jättebra. Nåja, det är lite väl långt bort och lite väl kort evenemang för att göra det, för att åka dit. Men OM jag skulle skaffa mig ett annat ärende där samtidigt... senast jag var i Stockholm i maj var det hur fint som helst.

Det var ju enkelt egentligen, vad jag skulle läsa efter Austers New York-trilogin. Austers Den röda anteckningsboken! Värsta Austerfrossan. Perfekt. Den var ändå roligare än jag trodde att läsa efter NYT. Väldigt tunn, men väldigt bra. Består av anekdoter höll jag på att säga, men det ska visst vara verkliga händelser som Auster återberättar så trevligt. Hur jag nu skulle kunna kontrollera det. Korta episoder. Eller jag vet inte vad jag ska kalla det faktiskt. Jag ♥ Auster tror jag minsann.

I mars! Som sagt... är det tillräckligt bra, då trycks det om. Igen, och igen. Fin! http://www.bokus.com/bok/9789113032498/new-york-trilogin/ Jag har nog blivit lite Auster-besatt och i dag skaffade jag mig Den röda anteckningsboken, något som kändes som ett måste.

Just nu läser jag New York-trilogin av Paul Auster och jag är alldeles lyrisk och går och tänker på boken mest hela tiden, och längtar efter att få tid att läsa (det är min bussbok, bussen är den tid jag har mest tid att läsa på en dag). Jag har just börjat på bok två. Böckerna hänger inte ihop mer än att de väldigt tydligt utspelar sig i New York och har antagit lite av deckarstilen. Förväntar mig dock inga mord, och jag är så väldigt nöjd över det. Jag vill ju läsa deckare utan mord, har jag kommit på. Ett mysterium, ett försvinnande, oförklarliga händelser, bra. Men att folk ska slås ihjäl på ett eller annat sätt... kom med nåt nytt grepp säger jag bara. New York-trilogin skrevs 1985 om jag minns och fattat rätt, den fanns i tryck så sent som för ett eller två år sedan men jag köpte min bok då nån gång. Tur för mig. Nu har jag drabbats av Paul Auster-feber och kollade genast upp Dårskaper i Brooklyn (Austers böcker utspelar sig oftast eller alltid i New York, inte alls någon nackd...

Jamen jag gillar nog Elizabeth George. Läser hennes senaste i svensk pocket på bussen just nu; Stråk av rött. Jag har vissa invändningar, som t ex översättningen (inte författarens fel alltså), att den är så svensk på sina håll (att företaget heter Äventyrskompaniet, i stället för originalnamnet) och även att det är så väldigt många personer med. Men jag gillar det ändå, Cornwalls kust, klippklättring, surfning, folk bor på landet osv. Och hon skriver bra. Det här måste ju vara minst bok tio om kommissarie Lynley, och jag känner inte för att gå tillbaka i böckerna egentligen, men jag har en till tegelsten här hemma, några år gammal. Inte omöjligt att jag tar den ockskå så småningom.

Hann se en bit av Gomorron Sveriges förmiddagsintervju med Leif GW Persson i dag. De pratade om vilka böcker (det måste ha varit kriminalromaner) han själv läste. Det framkom att han läst Stieg Larsson och åtminstone förstår varför folk gillar det. Men den han själv höjde till skyarna var Åsa Larsson. Han berömde hennes språk och menade att om hon inte hade skrivit deckare så hade detta varit det folk pratade om när de pratade om henne. Han jämförde henne med Torgny Lindgren och Kerstin Ekman. Kul! Han sa också att han uppskattade att läsa Håkan Nesser samt författarduon Roslund & Hellström.

Men det gör inget att det var Mario Vargas Llosa som fick priset i stället för min gissning. Jag trodde att jag hade Den stygga flickans rackartyg här hemma, men det var nog en illusion. Tänker dock läsa den vad det lider.

Eller Achebe Chinua? Boken Things fall apart har nyss tryckts om, och den svenska pocketen från 2007 finns ute i butiker, utan att direkt ha synts tidigare såvitt jag vet. Jag tror ju fortfarande på att uppgifter läcker från Svenska Akademin, även om det inte varit uppenbart i år. Eller så är den boken aktuell av annan anledning - ja, som till exempel Bokmässan... men just därför.