Mest pocket

När jag tittade på denna bok (av Anthony Marra) tänkte jag att det här är en bok jag normalt inte läser. Det visade sig att det var precis tvärtom, det är absolut min typ av bok. Däremot är det nog många med mig som sällan läser böcker som utspelar sig i Tjetjenien. Men tack och lov för att jag nu fick chansen att göra det. Jag är inte mycket för att spoila om handlingar i böcker, men här är tre personer i centrum. En man, Achmed, som sett sin grannflicka den 7-åriga Chava bli faderlös. En kvinna, Sonja, läkare i grannstaden som bor på sjukhuset och som mannen övertalar att låta flickan bo hos. Sonja är kärv, jag kan tänka mig att ett favoritcitat ur boken är just om henne: " en kall, dominant kvinna, vars blick kunde få blommor att vissna och ge kvinnor missfall". Deras liv flätas samman i alla fall, det är väl ingen skräll att berätta.  Jag har tidigare nämnt att det är elände, men det är bra elände, och det är också humor. Jag har en liten bit kvar av boken, men jag ...

När jag först såg Definitionen av liv och såg att den hoppade mellan årtal (på ett spann om tio år) så kände jag lite neeej. Jobbigt. Men det är inte jobbigt, utan känns naturligt. När man har läst om en sak så vill man veta bakgrunden till det. Gäller bara att komma ihåg att spana i kapitelrubriken vilket år det är. Och vilket år det var i förra kapitlet. Människorna känns väldigt äkta, det är väl vad jag kan säga än så länge. Och att det är hyfsat eländigt... Jag vet inte om jag varit blind och döv, men jag har inte hört så mycket om den här boken förut, och jag kan inte förstå varför!

Kan tipsa om en dokumentär om John Irving som finns på SVT Play i tio dagar till. Jag ser den just nu. Det är kul att höra författare berätta om sitt arbete, och överhuvudtaget är författare såna som tänker mycket. Det gillar jag. Han nämnde nyss att tiden då en ny bok är utgiven och en författare pratar om den i olika forum (bokträffar, tv, radio, tidningar) är väldigt kort. Precis det tänkte jag på i morse, som nyligt hört både bland annat Helena von Zweigbergk och Katarina Wennstam prata om sina nya böcker, sedan sett foton på Instagram och Facebook från andra bokträffar där liknande konstellation av författare deltog, och så i morse på Gomorron Sverige samt Efter tio. Och då tänkte jag att det här är verkligen en viktig del i deras jobb, nämligen säljdelen av jobbet. (Jag funderar också på saker som hur mycket de sover, om de hinner äta vettigt och rasta sin hund osv.) Inte alla kan ju gilla den delen av författaryrket, men jag kan säga att de som pallar med att göra det nog sälj...