Inlägg

Visar inlägg från 2013

Läsordning

Bild
Nu bestämmer jag mig här! Först läser jag Steglitsan, av Donna Tartt, som jag just lånat hem och börjat läsa i. (Förutsatt att jag tycker att den är läsvärd, har läst väldigt delade meningar om den, och den är tjo-ock.) Sedan läser jag min julklappsbok som jag kommer få av mig själv. Jag kan faktiskt inte säga vad den heter eller vem som har skrivit den ännu. Jag har endast lagt den flyktigt på minnet, knappt läst på baksidan, och chansköpte. En riktig överraskning alltså! Annars brukar jag välja min bokjulklapp mycket noggrannare. Det kan också bli så att Steglitsan läses hemma och julklappsboken på bussen, då sistnämnda är en pocket. Och så skjuter jag alla andra påbörjade böcker åt sidan. Försöker att inte ens tänka på dem, för då kommer jag bara tänka "hmm, men den verkar ju så bra" och så kommer jag inte läsa ut nånting i alla fall. Måste försöka bota denna outläsarsjuka nu! :-) Läste någonstans att Steglitsan fått kritik för valet av översatt titel (eller inte att

Lite Lundellängran kan man få

Ja, det var allt, som rubriken säger. Det är så mycket fokus på nya böcker, i media, på bokbloggar. Men nu föll blicken på Friheten av Lundell i min bokhylla, som jag inte tror att jag har läst. Nog för att jag hade tänkt fortsätta satsa på nya böcker nu när jag läst Definitionen av liv. Har börjat på Öppen stad av Teju Cole, och skulle vilja lyssna på förlagets, Natur och Kultur, bokpodd om den. Sedan vill jag kasta mig över Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande. Om jag hade jullov eller julledighet hade jag läst en Lundell då. Men nu är jag bara vanligt ledig i två dagar (och jobbar sedan helgen efter, åtminstone lördagen), så jag får i stället skynda mig att fira jul de där dagarna. Oh, bitter much? ;-) Det var inte meningen att föra in den klagan här. :-)

Den nyttiga läsningen

Det här har jag tänkt på några dagar. Man kan förstås ha en massa egna skäl till varför man läser - underhållning, tidsfördriv, intresserad av litteratur eller helt enkelt och kanske oftast bara för att man gillar att läsa. Men jag har tänkt på ett skäl till varför läsning är bra  nu ett tag, och det är helt enkelt för att lära sig om andra människor. Hur andra kan tänka, reagera och agera. Det känns extremt viktigt, för min föreställning är att det leder till större förståelse för andra. Ja. Det var faktiskt allt!

Rekommenderar Definitionen av liv

När jag tittade på denna bok (av Anthony Marra) tänkte jag att det här är en bok jag normalt inte läser. Det visade sig att det var precis tvärtom, det är absolut min typ av bok. Däremot är det nog många med mig som sällan läser böcker som utspelar sig i Tjetjenien. Men tack och lov för att jag nu fick chansen att göra det. Jag är inte mycket för att spoila om handlingar i böcker, men här är tre personer i centrum. En man, Achmed, som sett sin grannflicka den 7-åriga Chava bli faderlös. En kvinna, Sonja, läkare i grannstaden som bor på sjukhuset och som mannen övertalar att låta flickan bo hos. Sonja är kärv, jag kan tänka mig att ett favoritcitat ur boken är just om henne: " en kall, dominant kvinna, vars blick kunde få blommor att vissna och ge kvinnor missfall". Deras liv flätas samman i alla fall, det är väl ingen skräll att berätta.  Jag har tidigare nämnt att det är elände, men det är bra elände, och det är också humor. Jag har en liten bit kvar av boken, men jag

Ser Babel

Måste läsa Kim Thúy. Och Adichie. Taiye Selasi hade jag redan bestämt mig för (debutant? När jag hörde hennes namn tänkte jag att det var länge sedan det kom en bok av henne, och att det var något stort att hon besökte litteraturfestivalen i Stockholm - det var det kanske också, men hon är debutant alltså? Måste ha varit känd för mig som journalist tidigare då), och Teju Cole är på gång. Men den jag  mest äntligen insett att jag måste läsa är Kim Thúy. Måste vara det bästa Babelet någonsin. Författare är så smarta.

Tidshopp i Marras Definitionen av liv (ej avslutad än)

När jag först såg Definitionen av liv och såg att den hoppade mellan årtal (på ett spann om tio år) så kände jag lite neeej. Jobbigt. Men det är inte jobbigt, utan känns naturligt. När man har läst om en sak så vill man veta bakgrunden till det. Gäller bara att komma ihåg att spana i kapitelrubriken vilket år det är. Och vilket år det var i förra kapitlet. Människorna känns väldigt äkta, det är väl vad jag kan säga än så länge. Och att det är hyfsat eländigt... Jag vet inte om jag varit blind och döv, men jag har inte hört så mycket om den här boken förut, och jag kan inte förstå varför!

John Irving-dokumentär

Kan tipsa om en dokumentär om John Irving som finns på SVT Play i tio dagar till. Jag ser den just nu. Det är kul att höra författare berätta om sitt arbete, och överhuvudtaget är författare såna som tänker mycket. Det gillar jag. Han nämnde nyss att tiden då en ny bok är utgiven och en författare pratar om den i olika forum (bokträffar, tv, radio, tidningar) är väldigt kort. Precis det tänkte jag på i morse, som nyligt hört både bland annat Helena von Zweigbergk och Katarina Wennstam prata om sina nya böcker, sedan sett foton på Instagram och Facebook från andra bokträffar där liknande konstellation av författare deltog, och så i morse på Gomorron Sverige samt Efter tio. Och då tänkte jag att det här är verkligen en viktig del i deras jobb, nämligen säljdelen av jobbet. (Jag funderar också på saker som hur mycket de sover, om de hinner äta vettigt och rasta sin hund osv.) Inte alla kan ju gilla den delen av författaryrket, men jag kan säga att de som pallar med att göra det nog sälj

Jag vill spela på John Irving

som vinnare av nobelpriset i litteratur 2013, men det verkar inte gå. Men nu vet ni vad jag tycker i alla fall. Jag fattar ju att han inte är så trolig pga popularitet och språktillhörighet, men de där svåra namnen kommer jag ändå inte på. Hon afrikanen som heter nåt på N följt av en annan konsonant. Till exempel. Ndyia kanske.  Nej, Marie Ndiaye. Eller Assia Djebar. Henne hade jag med i fjol också tror jag. Ja ja, i morgon vet vi nog.

Jag ser egentligen Babel

Tror att jag tycker att Hilary Mantels författarskap och böcker är jättebra och möjligen nåt för mig. Men jag kommer inte läsa Wolf Hall pga att den är fyra gånger så tjock som jag helst vill att en bok ska vara. Så jag tittar med ett halvt öga nu. Ville snabbt berätta hur jag lika snabbt köpte bok i dag. På så vis tycker jag att e-böcker kan vara riktigt roligt. Jag har trott att författaren Sara Lövestam är svår och snårig. Så fick jag i sommar höra en lokal bibliotekarie mycket varmt rekommendera hennes bok Tillbaka till henne. Detta la jag på minnet. Sedan kom hennes nya bok som ser så fin ut, Hjärta av jazz, och i dag läste jag vad den skulle handla om. Sedan snubblade jag över en intervju med henne på boksajten Litteratur i Fokus, och då blev jag väldigt intresserad. När intervjun slutade med att Lövestam tipsade om att man kunde börja med att läsa Tillbaka till henne om man var nyfiken, då kastade jag mig över Dito och kollade om den fanns där. 55 kr. Ja vad tusan. Jag köpte o

Så läser jag (inte) bokserier

Alla dessa deckarserier inte minst. När kommer nästa? Vilken är det här i ordningen? Jag läser en bok. Sedan vet jag. Undantaget var Mari Jungstedt, tror jag läste tre böcker där, men då kände jag verkligen att "nu är det nog". Kepler: läste första. Då vet jag. Stieg Larsson. Läste första. Då vet jag. Håkan Nessers Barbarottiserie: läste tredje. Väldigt bra. Vill egentligen läsa mer. Men; jag vet ju nu. Grebe & Träff: samma där, läste tredje, väldigt bra. Hade tvåan. Gav bort båda två, tvåan oläst. Men jag är säker på att den är bra. Jag vet inte, det är väl roligare för mig att läsa böcker som inte liknar varann så fasligt. Förmodligen faller jag heller inte för det där att "man lär känna en karaktär". När jag var yngre (eller ung, rentav) läste jag gärna bokserier. Svarta Hingsten, Lotta, Britta & Silver. (Dessutom gärna om och om igen.) Men jag tror att jag är mer medveten om det enorma litteraturutbudet nu och inte har ro att stanna vid en författare

Senast inköpta

Blandad karaktär: Den franske löjtnantens kvinna av John Fowles Människor helt utan betydelse av Johan Kling Vinterdagbok av Paul Auster Johan Klings bok är en kort liten roman och jag har tänkt läsa den i flera år. Det som fick mig att slå till nu var dels en liten rea på pocketboken, men framför allt att jag hörde Henrik Schyffert i Mark Levengoods och Jenny Lindhs radioprogram Min bokhylla säga att han läser Människor helt utan betydelse varje sommar, eller om det var inför varje sommar. Då tänkte jag att om han läser den varje år måste ju jag kunna läsa den EN gång.  Johan Kling verkar ha en del järn i elden, jag har sett hans filmer Darling och Puss, där jag tycker att förstnämnda är riktigt bra.  Men den bok jag började på blev Austers dagboksbok.

Ryskt med blommigt omslag

Bild
Av en slump började jag läsa en bok i dag, en roman som jag faktiskt varit nyfiken på, men eftersom jag har en sådan "kö" på bokläsningen så låg väl en diffus plan på att ta den lite senare. Men nu kommer jag ta den tidigare! Wild av Cheryl Strayed och Undersökningen av Kristina Hultman får vänta lite. Boken är Lasarus kvinnor, skriven av Marina Stepnova. Det är förlaget 2244 som varit så kloka att de gett ut denna ryska roman i Sverige. Berättelsen började väldigt direkt och grep genast tag i mig och jag känner mig ganska säker på att jag kommer att tycka om hela boken. Enligt beskrivningen blir det rysk 1900-talshistoria skildrat genom tre kvinnor. Jag vill inte läsa så mycket mer om boken ännu, har gjort det tidigare men kände mig ändå helt överraskad av ungefär varje ord när jag läste de 25 första sidorna i rask takt. Bild från Bokus  

Murakamisug

Läste just ett reportage om förekomsten av katter i Haruki Murakamis romaner i tidningen Kattliv nr 5 2013. Och fick ett sådant sug efter att läsa mer Murakami (har endast Fågeln som vrider upp världen på min läsrepertoar). Hemma finns första delen av 1Q84, skall kasta mig över den så fort jag kommer hem från semestervistelsen ... vilket tyvärr är alltför snart, men vi tänker inte på det just nu. Lyssnar på Katedralen från havet (Idelfonso Falcones). Tyckte först Johan Rabaeus läste så bra, men nu tycker jag mer och mer att han inte tar allvarliga partier på - allvar, utan läser som om det är en småskojig bok mest hela tiden. Kanske skulle ha läst den som pappersbok ändå. Fast då hade jag aldrig läst den.

Just nu: grafisk biografi

Har verkligen fastnat för Alison Bechdels grafiska biografier, den första (Husfrid eller Fun Home) om hennes pappa, och den andra, Are You My Mother? om hennes mamma. Det handlar både om uppväxt och egen identitet. Har väntat på att andra boken skulle komma i svensk översättning också, men den har inte gjort det ännu, och när jag såg att den fanns i häftad och därmed lite billigare version slog jag till och köpte den på engelska ändå. Går ganska bra. Vet inte varför jag gillar dessa böcker. Kanske för att det är tecknat som inte nödvändigtvis är humor. Första boken var ju lite spektakulär kanske, Alison Bechdel är själv lesbisk, växte upp med en sträng pappa med utpräglad och intensiv smak för inredning, som kom ut som homo- eller bisexuell när Alison var i 20-årsåldern. Strax därpå tog han sitt liv. Så jag förstår till att börja med att Alison Bechdel vill reda ut en del i sitt liv. Sedan gillar jag hennes tecknar- och berättarstil. Snappade upp tipset om författaren och boken

"De skandalösa" utläst

Vad trevligt det var att läsa en ren underhållningsroman. De historiska detaljerna från senare delen av 1600-talet i De skandalösa känns noga studerade av Simona Ahrnstedt och det ska hon ha kred för, men det här är ingen mossig kärleksroman, historien och dialogen i övrigt är väldigt fräsch och moderniserad. Mellan varven var jag lite fundersam på att dialogen ibland kändes nog så uppdaterad. Sa man verkligen "ha sex" (ja, det var ju ett exempel också) under stormaktstiden? Finns det verkligen en chans att människorna på den tiden hade ett så fritt tänkande som några av figurerna i boken? Men det kanske är jag som är mossig, och hur som helst är det rätt drag för denna roman, det hade inte blivit den underhållningsbok som det nu blev utan det sätt som storyn drivs fram. Och jag uppskattar humorn i uttryck som "greve söker fru". Något enstaka personporträtt tyckte jag blev alltför outvecklat, men den som är intresserad av en lättläst kärleksroman i svensk histor

Historieätarna om stormaktstiden

Det var ju lite extra roligt, tv-programmet Historieätarna går i repris, och just nu handlar det om stormaktstiden - samma tidsepok som De skandalösa utspelar sig i.

Pågående läsning: historisk kärleksroman

Här är en bok jag kommer  att läsa ut. Jag måste nämligen, jag har fått den av Booked.nu för att läsa den och skriva om den, haha. Simona Ahrnstedts senaste roman De skandalösa. Det kommer nu inte bli ett problem, för jag gillar att läsa den. Historisk kärleksroman! Jag trodde det inte. Jag trodde ändå att det skulle kännas fånigt och i värsta fall klichéartat. Men det gör det inte. Nå, jag har ett par hndra sidor kvar, så än är inte sista ordet sagt. Men det känns icket tvångsmässigt att läsa den, tvärtom undrar jag vad det ska bli av det hela (och då trodde jag ändå att jag lätt skulle räkna ut det á la Harlequinroman. Öh, som jag nog inte läst någon, så vem är jag att antyda nåt).

Bokhoras bokpodd

Lyssnade just på Bokhoras senaste poddcast på Bokus.com. Temat var Norrland och det tyckte jag var extra trevligt. De har en rolig om än krävande fritidssyssla, de där tjejerna. Gå in på Bokus och scrolla bara en liten bit så finns länk till bokpodden. (På en normalstor dator kanske man inte ens behöver scrolla, det är jag som använder apparater med små skärmar.) Och själva bloggen missar ni väl inte heller, bokhora.se. Det är ju nämligen så fiffigt att läsa om böcker och lyssna på bokprat när man inte riktigt tar sig tid att läsa alla böcker man vill. Ni får apropå det absolut inte missa radioprogrammet Min bokhylla med Mark Levengood och Jenny Lindh i sommar.

Jag har läst ut en bok!

Funderade i dag på att officiellt kalla detta för en "läsblogg", eftersom jag så sällan läser ut en bok utan i stället börjar på nya jämt. Inte för att jag exakt vet vad som skulle bli skillnaden, men jag tänkte att då kanske jag skulle "våga" skriva oftare i stället för som nu, tycka att det tjusigaste med bokbloggsinlägg är när man har läst ut en bok och har något fyndigt att säga om det. Vilket jag då sällan har. (Även om jag läst ut den.) Men nu har jag ju faktiskt läst ut en bok! Alltings början av Karolina Ramqvist. Den var bra! Hoppas det räcker så, fyndigare orkar jag inte vara för tillfället, mitt i natten som det är.

Läsecirkel i P1

Bild
Nu ska jag vara med och läsa Bonjour Tristesse av Francoise Sagan! Lundströms Bokradio i P1 ska läsa från och med lördag. Eller ja, då startar den på sidan 43, pocketupplagen. Köpte den i fjol, läste en sida och tänkte Å vad roligt, och så läste jag inget mer. Som jag gör med många, många böcker. Nog för att jag har böcker att läsa... men egentligen är det onödigt att påpeka det jämt, för det har jag alltid och kommer alltid ha. Har faktiskt börjat läsa i Inferno av Dan Brown, roligt med bladvändarböcker. Men nu Sagan alltså. Den är ju ärligt talat lagom tjock. Har lyssnat på de flesta bokcirklar genom åren, men endast deltagit i en tidigare, och det var Blonde av Joyce Carol Oates. Den krävde lite mer så att säga. Men det var kul. Om jag hade "tid" (inom citationstecken, för det har jag väl) så vill jag egentligen bara läsa klassiker hela sommaren. En nyare bok läser jag genom öronen, nämligen Ryssar är såna som gillar björkar av Olga Grjasnowa (japp, jag måste kolla

Den drunknade av Therese Bohman

En roman som inte är så tjock, sånt tilltalar mig. Den drunknade är på 170 sidor och pocketupplagan var fylld med lovord för denna debut. Jag tänkte att va tusan. Hann läsa några gånger på bussen, men det mesta läste jag ut i en solstol i fjällen. Tekniskt sett är det verkligen bra och jag gillar stilen, lite lågmält, noggrant. Sommaren är verkligen så het att jag sitter där och lider av värmeslag själv. Det är absolut en läsvärd bok för den som är nyfiken på den. Att den inte berörde mig så mycket kan jag själv sätta åt sidan den här gången, jag är nöjd över att ha läst den. Betyg (sällan sätter jag betyg förresten) från mig blir 3,5 av 5.

Bokradiovikarie

I dag är det Nina Solomin som pratar i Lundströms bokradio. Det slår mig hela tiden att hon låter väldigt lik Lundström själv. Men så är hon väl producent till programmet också, det ska nog vara så. Jag vill så absolut läsa P-O Enquists nya bok Liknelseboken i alla fall. Och nyfiken på Lina Hagelbäck blev jag också. Funderade på att trycka på Köp-knappen, men hejdar mig lite. Är än så länge mer nyfiken på Ester Roxberg och Fågelhuset.

Tips: pocketar på Bokus

Man kan köpa 3 pocketar för 99 kronor på Bokus, riktigt bra titlar, många från förlaget Sekwa. Jag har flera av dem, så jag kommer inte köpa nåt... tror jag. Har ju varit intresserad av Upptäckten av currywursten av Uwe Timm länge. Det ni måste välja om ni handlar är Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska, noveller av Claire Castillon. Bäst, bara bäst. Den röda soffan av Michèle Lesbre, också en favoritbok. Delphine de Vigan är en sån författare som jag tror på, och ska läsa Underjordiska timmar när jag lyckas klämma in den. Vänta nu, Andres Lokkos pocketar, åh! Och mer av Claire Castillon. Pust, vi får se hur det här går nu. http://www.bokus.com/cgi-bin/P_campaign_show.cgi?c_id=95850

Min bokrea

Bild
Visst har jag handlat på bokrean! En av mina stora hobbyer är att samla på böcker. I butik köpte jag Processen - Franz Kafka Lantliga scener - Amos Oz Korparna - Tomas Bannerhed (försökte lyssna på denna men det var omöjligt, tror den passar mig bättre i textform - och jag tror verkligen att boken passar mig) Rocky 20 (gav bort, men tänker läsa själv också) Säsongens vego - Pia Hall. Bästa fyndet. En riktigt bra kokbok som utgår från färska råvaror efter säsong. Mycket glad för den. Från Bokus köpte jag detta, som inte fanns i butik: Din kropp skriker efter vatten - Dr. F. Batmanghelidj (okej, titeln och namnet låter som ett skämt, men det är faktiskt en intressant bok om kroppens behov av vatten och salter) Undersökningen - Kristina Hultman (hm, när jag väl fått hem boken vet jag inte varför jag köpte den, men den var mycket billig (pocket) och eftersom jag läste att Boksyster var sådär nöjd med boken  så blev jag skumt nog så där nyfiken att jag tänkte att jag skulle

Lästräning i helgen

Ja, jag är helt enkelt för usel på att läsa. Detta har jag säkert nämnt förut, men jag börjar på böcker, och när jag konstaterat att jag tycker de är bra, lämnar jag dem för nästa jag är nyfiken på. I helgen var jag på landet, min mobil duger fint att surfa med, men jag fastnar inte lika lätt som framför en dator. Och så hade jag BESTÄMT mig för att läsandet skulle ränta iväg. Jag började på Karolina Ramqvists Alltings början i förra veckan, och tyckte verkligen om språk, folk, företeelser och det som verkade vänta. Ville läsa halva, men det blev ca 120 sidor från de knappa 30 som jag hunnit med sedan tidigare. Och det var skönt att läsa. Även om varje stycke eller kapitel inte var slukarintressant så kände jag att näe, nu läser jag på här. Och det gick, jag kan, det är värt det! Jag var tvungen att (åter) känna att det är bara en bok, men också: det är en bok, någon har skrivit den, jag borde läsa den. Det var inte lika lätt att fortsätta läsa när jag kom hem igen, med ett jobb so

Karl Ove Knausgård i K Special

På fredag får På spåret vika undan för K Special i det här huset, programmet heter Knausgård - året efter "Min kamp", och nu fick jag brådis att läsa vidare i serien. Jag är verkligen usel på att avsluta böcker. Kanske dags att sluta älta detta faktum och bara läsa på! Misstaget jag gjorde var att jag en gång började läsa på en ny bok innan den pågående var utläst. Och så var det igång. Nu är ju liksom frågan vilken bok som är först i kön att bli utläst, haha. Men - då får det bli Knausgård då, jag är bara på tvåan ännu och vill läsa alla, så det är bara att ligga i.

Julie and Julia

Jag ser filmen Julie & Julia för andra gången nu, och liksom första gången blir jag lite besatt av att köpa dels Julia Childs kokbok, den om fransk matlagning (känner faktiskt en person som har ett väldigt tummat pocketex) och så ihop med den Julie Powells bok efter sin blogg om när hon lagade mat ur denna kokbok, så där en femtio år efter att den getts ut. Som sen gjordes film på. Det vore ju så coolt. Att de inte säljs som ett paket? Det har helt säkert gjorts nån gång, när Julie Powells bok var ny åtminstone. Fingrar på köp-knappen, men vet att jag borde låta bli. Och kokboken har jag egentligen ingen chans att förstå annat än på svenska, och den är inte tillgänglig på svenska längre. Kanske begagnat... men nej. Annars var jag i dag så extremt sugen på Jeanette Wintersons Varför vara lycklig när du kan vara normal? eller egentligen den engelska faktiskt. Alltså, den boken SKA jag läsa, det är ingen nyck. Men det blir nog så att jag väntar på svensk pocket ändå. Vilket väl dr

Ljudböcker i mitt ute-hjärta - och i telefonen

Bild
Tänk att jag så länge var så emot att ha en telefon som också innehöll en mp3-spelare. Jag ville ha telefon och spelare separat. Nu har jag en iPhone, och så glad jag är över det. Jag gillar att lyssna på ljudböcker när jag är ute och promenerar. Jag har också den utmärkta Dito-appen, och den är helt enkelt så bra att det sällan är värt att försöka låna ljudböcker, på valfritt sätt (alltså, det är det väl. Jättebra att man kan låna på bibliotek. Jag har bara inte ansträngt mig för att prova det ännu. Andra, mindre lagstödda lån, talar vi inte om.). Jag har flera e-böcker via Dito sen tidigare och läser dem främst på bussen. Fint litet bibliotek, och det står exakt hur långt jag läst i boken, och det är bara att klicka på den så kommer jag till den sida där jag avslutade senast. Alltså det är så kolossalt smidigt. Nu har jag varit väldigt sugen på att lyssna på Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder ett längre tag, boken är inläst av hans bror Hamadi Khemiri, skådespelare. Til

Läsupplevelser jag kan sakna

Kom att tänka på första, och andra, gången jag läste Christine Falkenland, vilken upplevelse det var. Det var en insikt om: det här är eländigt, det är bra skrivet, jag gillar det och vill läsa mer, mer! Läste Falkenlands Vinterträdgården för några år sedan, men den där stora känslan infann sig inte. Bloggaren Boksyster läste senare ännu nyare Sfinx och var inte jättenöjd med den heller. Så mitt hopp om att Falkenland kommer att ge mig stormläsarupplevelser har dalat. Men jag har ju haft andra hisnande läupplevelser. Den blinde mördaren av Margaret Atwood. De första romanerna jag läste av Joyce Carol Oates. Den goda viljan av Ingmar Bergman. Långt före det; Erich Segal, med de tjocka romanerna i amerikansk universitetsmiljö, som sträckte sig över årtionden. Man får göra nya upptäckter helt enkelt. Ibland kan jag fascineras över att det fortsätter att komma bra böcker. Med historier och skrivsätt som jag inte läst förut liksom. Hur är det ens möjligt? Även om jag vet att "man

Ska testa Mo Yan

Jag tänkte faktiskt inte göra det, läsa senaste nobelpristagaren. Men det här är faktiskt en författare som har ett gott bokrykte. Ska inte säga att Mario Vargas Llosa har dåligt rykte, men många som testade att läsa honom efter att han fått priset sa "usch" och "det var alldeles för tungläst och svårt att komma igenom" men de jag hört hittills som läst Mo Yan är mycket positiva. Vitlöksballaderna finns snart på ett bord nära mig. Och så får vi se om jag nån gång kommer att läsa ut en bok så jag får ett vettigt inlägg skrivet på den här bloggen nån gång! ;-)