Mest pocket

Jag ser inte så mycket film som jag vill. Ja, det var ju en tråkig inledningsmening på ett inlägg som handlar om film! Men i alla fall. Jag gillar film och gillar att lyssna på Kino i P1, det blir samma sak för mig som att lyssna och titta på litteraturprogram, jag gillar grejen och pratet och kan ta det till mig utan att läsa varenda bok som finns. Just nu är det filmfestival i Cannes, och Kino sänder en massa poddar från festivalen. Det kändes konstigt att Roger Wilson inte skulle vara med, fast jag vill glatt genast nämna att jag tagit nya programledaren Saman Bakhtiari till mitt radiohjärta. Och så visade det sig att Roger Wilson ÄR med i poddarna, tillsammans med Saman Bakhtiari. Vilken fullträff, ja det tycker jag faktiskt. Sedan kommer Jenny Aschenbrenner och löser av Wilson, också finfint. Jag har nästan maratonlyssnat på alla poddarna i dag, tror jag har någon kvar eller del av någon kvar (blev lite hit och dit eftersom för det första Sveriges Radios app är lite nyuppdater...

Jag har missat att det börjat en ny radioföljetong. Tidigare har 438 dagar sänts, en bok av Martin Schibbye och Johan Persson om deras tid i etiopiskt fängelse. Jag är övertygad om att boken är hur bra som helst, men jag har inte ens provat lyssna, jag vet att jag inte orkar höra dokumentärt via öronen, så att säga. Boken är hyfsat tjock och har tagit många avsnitt, så jag har glömt att hålla koll. Men nu har en ny följetong börjat, och det är En lång vinter av Colm Tóibín. En bok jag minns mycket väl när den var lite ny, jag tänkte att den där är förmodligen bra, men tiden räcker inte till att läsa den också. Nu får jag chansen! Avsnitt 3 spelas nu, men tack vare poddradio ska jag kunna komma ikapp (och förbi, om jag vill).