Mest pocket

Även om jag hyllar Knausgård och vill ägna all läsning åt honom så är det som att jag är van att varva mellan böcker. Så ibland på bussen läser jag min e-bok Väldigt sällan fin av Sami Said. Och i går när jag kom till jobbet så överföll jag min kollega med en snabb och osammanhängande återberättelse av vad jag just läst, för det var sååå braaa… jag känner så väldigt mycket för denna unga student Noha som har rötter i Eritrea men som nu ska plugga på universitetet i Linköping och helst bara vill vara i fred. Han tycker att han blir betraktad som en utböling och han tycker kanske själv att han är det också. Men han vill bara vara i fred. Inte förklara sig om varför han (som är muslim) inte äter maten som finns på festen (som han inte ville gå på). ”Jag tackar nej till vad de än bjuder på. Jag är muslim och äter inte fläskkött. Nej, inte rökt kalkon heller. Jag är vegetarian också. Utmärkt idé att skrapa bort köttet. Tyvärr är det inte så enkelt. Äppelkaka hade varit gott, men vad anv...

Just som jag tänkt att jag har nog slutat se Skavlan, det är för många gäster jag inte är intresserad av (även om jag blir det ibland medan jag ser, men det känns ändå som smart marknadsföring enbart) och jag gillar inte alltid Skavlans sätt, det kan bli för mycket kvällstidningsrubrik av det. Men nu kommer Karl Ove Knausgård tydligen dit till programmet som sänds på fredag. Så nog vet jag att jag kommer titta... Jag kan för övrigt säga så här efter att ha läst Knausgård: det känns inte som nån idé att nånsin försöka skriva något själv, för det kan ändå inte bli som han skriver. Man kan säga att vi pratar idol här. Och apropå... så kommer även Robbie Williams till Skavlan i samma program. Det blir nog rentav så att jag stänger telefonen och låter hunden gå ut på egen hand om han skulle påstå sig bli kissnödig under programmets gång.

Kallentoft skrev först fyra böcker efter de fyra årstiderna: Midvinterblod, Sommardöden, Höstoffer, Vårlik. Sen var han inte klar ändå och skrev Den femte årstiden. Nu fortsätter böckerna om Malin Fors, och han går nu in på elementtemat och första fortsättningsboken heter Vattenänglar. Eld, jord och luft återstår och hur går det sen? Naturligtvis: Det femte elementet. Elementärt. För övrigt verkar "svar på tal"-boken Från en säker källa (Harrison & Schein) vara rena rama sömnpillret. Som en skoluppsats granskar den texter, artiklar, källor och gräver bakåt i tiden "men X kände inte Y vid den här tiden" (ej citat, men där betyder X typ Kungen och Y typ Camilla Henemark). Gäsp. Har inte hört nån som är intresserad av denna bok. Kanske har den inte varit ute tillräckligt i media ännu, den släpptes ju faktiskt till alla först i dag. Ska återkomma med något så ovanligt i denna blogg som kokboksinlägg, något som är en gåta eftersom jag är särskilt kär i kokböcke...

Jag "tror" på Susanna Alakoskis nya bok Oktober i Fattigsverige. Vill läsa den. Slarvläste i Svinalängorna för många år sedan och såg filmen för några dagar sedan. Riktigt bra historia. Man förstår att hon vet vad hon pratar om. Inte ett gottande i eländet utan en beskrivning. Det gillar jag. (För övrig så som jag också tycker att Åsa Linderborg gör i sin bok Mig äger ingen - ingen sentimentalitet, bara en berättelse.) Sen tycker jag att boken är jättesnygg också. Nu måste jag lyssna vidare på intervjun, som alltså visas i Gomorron Sverige.

Haha, mitt trötta inlägg i går. När jag skrev "spekulationen om en annan japan" så var det faktiskt Mo Yan jag menade... hade läst det någonstans, men tyckte absolut att det stod att han var japan. Nå, ingen ära till mig, som inte ens orkade ta reda på hans namn igen i går. Vad ska jag göra med beskedet, jag vet inte. Försöka lära mig de titlar som kommer säljas. Just nu är jag tveksam till att jag kommer läsa nån, men vem vet. Måste fundera på vilka nobelpristagare jag läst något av. J. M. Coetzee, Selma Lagerlöf, Pär Lagerkvist (Dvärgen, braaa), William Golding, Doris Lessing och Tomas Tranströmer. Har börjat på en bok av Mario Vargas Llosa som jag hittade igen häromdagen. Rudyard Kipling förmodligen, jo, jag har Djungelboken i en ungdomsklassikerutgåva (ej förkortad). Nåt utdrag av Erik Axel Karlfeldt. Borde läsa: Sigrid Undset, Thomas Mann (på gång, strax), Ernest Hemingway, Laxness (har en bok, tror att det är Islands klocka), Wislawa Szymborska, och många fler f...

Inte för att jag har läst så många andra nobelprisspekulationer. Såg däremot att oddsen för Haruki Murakami är väldigt låga, jag gillar inte att man kan spela på detta och att oddsen sjunker drastiskt för någon dagen före tillkännagivandet. Som tydligen skett med Murakami. Nå, det vore roligt om han fick det. Vet att folk brukar önska sig Alice Munro som vinnare också, så det kan jag haka på eftersom jag gillar noveller. Ska till och med läsa någon i kväll har jag tänkt. Eftersom jag gillar noveller och den bästa novellsamling jag läst är Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska av Claire Castillon så önskar jag henne som vinnare. Fast hon skriver ju romaner också, och dem har jag inte läst. Spekulationen om en annan japan och även ett afrikanskt namn tycker jag också var bra, mitt eget namn utanför "heta listan" får bli Conde Maryse. Då får vi se i morgon då. För första gången på flera år är jag inte ledig när det meddelas.

Nu har jag en hel del bär i frysen, har nog aldrig haft så mycket, dessutom olika sorter. Ganska standard, men ändå: blåbär, lingon, röda vinbär och hjortron. Ännu har jag inte tagit mig tid att göra nåt av det. Ville ju fixa till nåt fint efter Tareq Taylors konserveringskokbok Sylta, safta och lägg in. Men det finns all tid att använda den, inte nödvändigt att göra det i september-oktober. I början av boken finns en enkelt uppställd skördekalender, och den sträcker sig från mars till november. Dessutom börjar jag inse att det finns så många roligare utmaningar än blåbärssylt och lingondricka. Det recept som lockar mig mest just nu har nämligen ingenting med bär i frysen att göra. Mangoldchutney! Jag trodde att jag hade läst fel, men ovanför fanns ett recept på det mer förväntade Mangochutney, så jag läste igen och det visar sig att man kan göra chutney på lite av varje. Mangoldchutney låter fantastiskt intressant och beskrivs vara ett tillbehör som passar t ex till smakrika ostar ...

Har några lådor med gamla saker som jag måste gå igenom, hade i bästa fall hoppats på att hitta lite gamla uppsatser eller eventuellt annat roligt skolmaterial. Men det blev mycket bättre än så. Prydligt nerpackad längst ner i en av lådorna låg hela serien med Den svarta hingsten! Mer eller mindre sönderlästa. Jag minns att jag inte storgillade alla böckerna, men jag tror inte att jag hoppade över någon när jag läste serien varv på varv. Oh, omläsningstiderna.

För några år sedan läste jag boken Laxfiske i Jemen , av Paul Torday. Vet inte vad det var som fick mig att ta just den, titeln, kanske hade jag hört nåt, kanske tyckte jag att storyn lät så osannolik. (Och det var den ju.) Jag tyckte den var väldigt bra hur som helst, både rolig och lite dramatiskt och lite sorglig. Nu, några år senare, så har det kommit en film vars manus bygger på romanen. Och med den äran! Nu minns jag inte boken ordagrant, men filmen har fångat storyn väldigt bra, och strukit det som inte passade filmformatet eller fick plats. Föredömliga 1 timme och 38 minuter är filmen. Läs gärna boken, men se annars filmen! Jag tycker inte att det är en sån där "man måste läsa boken före man ser filmen"-situation.