Mest pocket

Det blev verkligen bra för mig nu när jag kan låna böcker till plattan. Det är t.o.m. nu lättare med den gamla än med den plattan som jag köpte enkom för det (och sedan kraschade, se tidigare inlägg). Mycket nöjd. Jag har dessutom läst en bok, och det på två dagar. Vi, vi vaktmästare av Jack Hildén. Ingen storsäljare, ingen nyhet. Jag har bestämt mig för att inte ha dåligt samvete för att jag inte läser "det allra senaste", och dessutom skriver om det i något jag kallar min bokblogg. Hur som helst, den var bra. Poetisk och betraktande. Fick mig att fundera lite extra på min egen jobbsituation, och om den leder till nånting. (Troligt svar: nja.) Men nu har jag semester, och jag har en lånad bok kvar på plattan för denna månad. Har goda förhoppningar om att jag kommer att läsa den också faktiskt. 

Lång läsplattehistoria. Jag köpte min läsplatta Sony PRS-T3 hösten 2013. Sony hade redan då slutat tillverka läsplattor, men denna senaste modell fanns kvar i en del butiker. Jag hade läst och läst om plattor, många var (är) förtjusta i Kindle, men eftersom jag mest läser svenska böcker verkade det ganska uteslutet. Adlibris hade en platta, men hade inte hört så mycket om den. Min Sony var så bra. Jag hade en massa köpta e-böcker från Dito, och det var lätt att föra över dem, och jag läste effektivt på plattan. Kul! Började tycka att det var slösigt att köpa e-böcker. De går inte att låna ut eller ge vidare. Tänkte att nu ska jag bli bibliotekskund här. Skaffade bibliotekskort i fjol och började det tekniska äventyret. Det GICK inte. Jag googlade mig blå och kom till slut över ett stycke hemsnickrad manual som inflikade att om man råkade ha Sonymodellen PRS-T3 så gick det inte att låna e-böcker från bibliotek. Punkt. Det gick inte. Jag lyckades till slut streama en e-bok från bib...

Jag har fastnat i tv-serien Barnmorskan i East End, har nu skaffat första boken också. Provade att se serien och börja läsa boken samtidigt i går, fast det gick trots allt inte, haha.  Är på säsong 2, och började tänka att kanske var det ändå bara första säsongen som var riktigt bra. Men så blev det fart i tvåan också. Eller "fart", det är nog det som är grejen, det går lite lagom långsamt för mig. Skönt. 

Skrev Jan först, men jag börjar med Augustpriset. Hade gissat rätt på både fackpristagaren (Lars Lerin, där var jag helt helt säker från dag 1) och romanpristagaren (Kristina Sandberg, där trodde jag första veckan mest på Sara Stridsberg), och av barnböckerna var den enda jag sett Jakob Wegelius bok och den tyckte jag var jätteläcker, så det var kul alltihop. Så Jan, Jan Guillou. Jag har förstått att hans serie Det stora århundradet är "bra", men har inte varit jätteintresserad ändå för egen del. När han kom med andra boken, Dandy, och den handlade om två homosexuella män i början av 1900-talet, så tänkte jag att den här måste jag bara läsa. Det var så oväntat av Guillou, för mig i alla fall. Det tog ett tag innan jag slog till, men nu har jag den på min platta och jag började läsa den i helgen för att känna efter. Jag skulle egentligen läsa Lena Anderssons Utan personligt ansvar. Men det slutade med att jag inte läste ett ord i UPA, utan nästan slukade mig fram genom Dandy. ...