Mitt promenadsällskap: Lilla stjärna

Lyssnar på John Ajvide Linqvists bok Lilla stjärna när jag är ute med hunden. Jag gör det gärna och uppmärksamt, men jag har lite svårt att veta vad jag tycker om boken. Det var likadant med Människohamn, som jag också lyssnade på. Böckerna är författarupplästa och jag vet inte om det är något med uppläsningen. Ibland känns den lite "uppräknande", som att han läser vissa stycken för att komma fram till något annat, det viktiga. Men jag vet inte vad det är.


Lilla stjärna är på något sätt spännande, eftersom jag inte har den blekaste aning om vad som ska komma och än mindre vad det ska leda till, hur det ska sluta. Men det känns heller inte superintressant och jag är lite beredd på att det ska kännas meningslöst i slutändan. Ibland känns det nästan som att författaren ångrar sig, men har skrivit på ändå. Jag har hundra frågor angående första delen av boken, men jag tar dem inte nu utan ska lyssna färdigt. Det har ju hänt förr att hela boken blir bra när jag har läst klart.


Har lyssnat på drygt halva boken.