Nya fina kokböcker
Kokböckerna bara strömmar in. Hade bestämt mig för att bara prata om två, men det kanske slinker med någon fler.
Min favorit: Den franske bagaren av Sébastien Boudet. Så många böcker jag läst om surdegsbak, men här får man läsa lite mer om surdegsfilosofi. Det är svårt att förmedla en känsla, men jag förstår att Boudet har just det, en känsla för surdeg. Han säger också därmed att det är inte så noga hur mycket mjöl man tar, eller hur många dagar den står (eller så vill jag bara att det stod det, men jag tror det), däremot kan han påtala andra viktiga aspekter - som t ex att surdegsgrunden måste ha syre för att kunna ta fart. Även om min senaste grund till slut ändå inte blev nånting att bygga en deg på, så fick den fart när jag lyfte på locket för att släppa in luft.
Sånt gillar jag att lära mig. Boken består inte bara av brödprat, det är fina bilder från Frankrike, matprat och även matrecept. Det står också om hur det är att komma till Sverige och bo här. Jag gillar också det vadderade omslaget, det känns som att det är kökståligt. Bara att torka av om det skvätter vatten på den (inte på sidorna förstås).
Nästa jippi-kokbok är den tydligen nya stjärnan i Storbritannien, irländska Donal Skehan. Populär genom tv-program, matartiklar och blogg. Boken heter Kitchen Hero. En verkligt användbar kokbok och toppen för den som har ett eget kök för första gången. Konkreta tips på vad man bör ha hemma i skafferiet för att alltid kunna tillaga något, även om tiden och orken tryter, och därtill recept både för vardag och när man bjuder flera, några efterrätter och drinkar.
Det är mina två stora favoriter. Men den med det fiiiiiinaste omslaget OCH titeln hittills är Citroner och rosmarin i mitt kök. Va! Man är ju såld när man hör det, citroner och rosmarin, och MITT KÖK. Hur mysigt och robust som helst. Se på omslaget, man vill ju bara bo där. Matinfluenser från Österlen och Italien, jag tippar på att omslaget tangerar Italieninslagen.
Min favorit: Den franske bagaren av Sébastien Boudet. Så många böcker jag läst om surdegsbak, men här får man läsa lite mer om surdegsfilosofi. Det är svårt att förmedla en känsla, men jag förstår att Boudet har just det, en känsla för surdeg. Han säger också därmed att det är inte så noga hur mycket mjöl man tar, eller hur många dagar den står (eller så vill jag bara att det stod det, men jag tror det), däremot kan han påtala andra viktiga aspekter - som t ex att surdegsgrunden måste ha syre för att kunna ta fart. Även om min senaste grund till slut ändå inte blev nånting att bygga en deg på, så fick den fart när jag lyfte på locket för att släppa in luft.
Sånt gillar jag att lära mig. Boken består inte bara av brödprat, det är fina bilder från Frankrike, matprat och även matrecept. Det står också om hur det är att komma till Sverige och bo här. Jag gillar också det vadderade omslaget, det känns som att det är kökståligt. Bara att torka av om det skvätter vatten på den (inte på sidorna förstås).
Nästa jippi-kokbok är den tydligen nya stjärnan i Storbritannien, irländska Donal Skehan. Populär genom tv-program, matartiklar och blogg. Boken heter Kitchen Hero. En verkligt användbar kokbok och toppen för den som har ett eget kök för första gången. Konkreta tips på vad man bör ha hemma i skafferiet för att alltid kunna tillaga något, även om tiden och orken tryter, och därtill recept både för vardag och när man bjuder flera, några efterrätter och drinkar.
Det är mina två stora favoriter. Men den med det fiiiiiinaste omslaget OCH titeln hittills är Citroner och rosmarin i mitt kök. Va! Man är ju såld när man hör det, citroner och rosmarin, och MITT KÖK. Hur mysigt och robust som helst. Se på omslaget, man vill ju bara bo där. Matinfluenser från Österlen och Italien, jag tippar på att omslaget tangerar Italieninslagen.
 |
| Bild från Bokförlaget Semic |
Kommentarer
Skicka en kommentar