Så här är det att läsa Knausgård (länk)

Hittade en artikel på dn.se från 2009, då Knausgårds Min kamp var ny (att det tog så länge innan jag läste den). Den beskriver väldigt bra hur jag har upplevt att läsa boken.

Har lyssnat på det mesta av hans sommarprogram i dag, och hans program är väldigt mycket som boken: han beskriver det som händer och sker, gärna i detalj och hur han upplever det. Men inte sentimentalt. Och i ett väldigt flöde.

Har tjuvkikat i tvåan i dag. Ja, jag är väldigt förtjust, och jag vet inte riktigt varför. Varför ska jag läsa detta? Jag tror att det är en blandning av att jag gillar författarbiografier, att det jag läser "är sant" samtidigt som jag uppskattar att det inte är någon katastrofbiografi, sånt läser jag vanligtvis inte. Det är väldigt "up to date" men jag läser den ändå inte som en dagbok. Jag gillar nog att vi är ungefär jämngamla och att jag känner igen hans 80-tal till exempel - samtidigt som vi inte alls, alls har upplevt samma saker eller har liknande erfarenheter. Vare sig hemma eller i skolan eller bland kompisar.

Och så skriver han så bra helt enkelt.