Pocket vs inbundet - oförklarligt

Såg i dag Karl Ove Knausgårds Min kamp 2 i nyutkommen pocket. Yay! Men... det känns som att jag vill läsa de böckerna inbundna nu. Läste ettan i inbundet och det kändes så rätt. Svårt att förklara. Vissa böcker blir jag mer sugen att läsa när de kommer i pocket, andra tvärtom. T ex kommer jag aldrig att läsa Britt-Marie Mattssons tjocka roman om Kennedyklanen Vi tolererar inga förlorare i pocket. Nu behöver jag inte det heller eftersom jag har den inbundna, men hur som helst. En annan ny pocket jag såg blev jag tvärtom mer förtjust i än den inbundna (vilket är min vanliga reaktion): Det bästa av allt, Rona Jaffe. Skriven på 50-talet, intressant ämne: dåtida unga kvinnors drömmar, snyggt omslag. Forum gav ut den, pocketen kom i Månpockets regi.



Vanligtvis är det alltså pocketar som får följa med mig hem, jag gillar små fina miniatyrsaker, böcker inget undantag. Förutom alla andra fördelar, priset, liten plats, lätt att ta med. Men hur det blir med Min kamp 2 vet jag inte ännu. Vill inte köpa inbundet, men just en sån bok vill jag inte läsa solkig och använda lånad från biblioteket. Ska jag måste vänta till nästa års bokrea? Ska bläddra i pocketen en gång till.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bokbloggsjerka 7-10 mars

Veckans bokbloggsjerka från Annikas litteratur- och kulturblogg.  Jag översätter fritt frågan: Vilken bok kommer man inte kunna hitta i din bokhylla? Mja. Mjo. Jag vill aldrig säga aldrig. Men jag läser inte just nå' fantasy. Men fyra böcker av Tolkien finns här. (Olästa.) Science fiction likaså. Men Margaret Atwood nosar ibland in på sf (Oryx & Crake) och det är jag helt galen i. Men jag kanske kan välja en specifik boktitel? Då blir det Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, av Jonas Jonasson. Bara för att... "alla" har läst den, jag har provat, men det blev inget av det.
Läs mer

Leif GW Persson gillar Åsa Larsson

Hann se en bit av Gomorron Sveriges förmiddagsintervju med Leif GW Persson i dag. De pratade om vilka böcker (det måste ha varit kriminalromaner) han själv läste. Det framkom att han läst Stieg Larsson och åtminstone förstår varför folk gillar det. Men den han själv höjde till skyarna var Åsa Larsson. Han berömde hennes språk och menade att om hon inte hade skrivit deckare så hade detta varit det folk pratade om när de pratade om henne. Han jämförde henne med Torgny Lindgren och Kerstin Ekman. Kul! Han sa också att han uppskattade att läsa Håkan Nesser samt författarduon Roslund & Hellström.
Läs mer

Nostalgin flödar - hittade Svarta hingsten-böcker

Bild
Har några lådor med gamla saker som jag måste gå igenom, hade i bästa fall hoppats på att hitta lite gamla uppsatser eller eventuellt annat roligt skolmaterial. Men det blev mycket bättre än så. Prydligt nerpackad längst ner i en av lådorna låg hela serien med Den svarta hingsten! Mer eller mindre sönderlästa. Jag minns att jag inte storgillade alla böckerna, men jag tror inte att jag hoppade över någon när jag läste serien varv på varv. Oh, omläsningstiderna.
Läs mer