Om du bara visste och Glupahungern
Egentligen förtjänar dessa två böcker definitivt varsitt inlägg, men då jag upplevde att det blev en smula temaläsning så hamnar de i samma.
Om du bara visste av Caroline Säfstrand var en sån där bok som jag tänkte "den här handlar om vänskap" och så några kapitel senare "den här handlar om mödrar och döttrar", sedan "nej, snarare om moderskap", "den handlar om att ta tag i sitt förflutna", "om att fly kan kännas rätt men inte alltid är det". Ja, den handlar väl om allt det! Jag gillade den mycket. Tyckte att jag fick många smärre livsfunderingar. Boken känns verkligen som "en riktig bok", en massa händelser som man säkert kan ha olika åsikter om, men jag gillade att det hände grejer, även om jag nästan blev lite matt i slutet. Kvinnorna är absolut i fokus. Mödrar och döttrar. Männen är bifigurer, om än viktiga.
Kort om handlingen: Elin har ett stadigt och tryggt förhållande med Zach. Men när hon en dag hittar en förlovningsring får hon panik, packar sin väska och drar på direkten. Platsen hon flyr till är Hallands Väderö. Hon lyckas hitta ett boende att hyra över sommaren i en fyrvaktarbostad. Här finns även Anja, en dam ett par generationer äldre som är konstnär och vill måla i fred. Utan att någon av dem riktigt tänkt det finner de varann och blir vänner. Båda undviker dock att tala om sitt förflutna.
Betyg 3,5 av 5.
Så läste jag äntligen ut Glupahungern av Andrea Lundgren. En fantastisk förtrollande roman. En släktkrönika i norrbottniska skogar. Man vet nästan inte hur mycket som är magi och hur mycket som är verklighet. Jag som är dålig på att slutföra böcker annars är mycket glad att jag läste hela denna, för det behövdes för att förstå hela boken. Jag har svårt att säga så mycket om den. Länk till Bokus: http://www.bokus.com/bok/9789127137646/glupahungern/
Betyg 4 av 5. Hmm, 4,3. Språket är fantastiskt, en riktig fröjd. Ej full pott bara för att jag egentligen inte gillar övernaturlighet och liknande.
"Temat" som jag kände dessa böcker emellan var Det femte barnet-vibbar i båda, och en särskild slags sinnlighet om jag kan kalla det så. Det blev ytterligare en temaförstärkning (dock inte ihop med Det femte barnet, obs) när jag råkade lyssna på Sofia Helins sommarprat från den 11 juli. Det var bra, lyssna på det!
Jag är riktigt nyfiken på båda nu! :)
SvaraRaderaVad skoj! Jag känner att jag drar mig för att berätta för mycket om böcker jag läst i såna här blogginlägg. Båda dessa böcker läste jag väldigt förutsättningslöst, och det är rätt skönt.
Radera