Mannheimer & Tengby i P4 i dag

Det var en del bokprat i radioprogrammet Mannheimer & Tengby i dag, trots att deras vanliga bokrecensent "mamma Carin" (Mannheimer) inte deltog i dag. Tomas Tengby berättade om franska thrillern Bombyx, av Anne Rambach, som jag tidigare berättat om att jag läst. Det var intressant att höra honom berätta om den, jag var ju inte jätteförtjust även om jag tyckte att den var bra för sin genre. MEN jag vill gärna påpeka att även Tomas Tengby gjorde kopplingen Diane Harpmann  - Lisbeth Salander! Så, då var det sagt.

I en annan avdelning av programmet skulle den så kallade frukostklubben (i dag befolkat av två män) berätta om böcker som gjort skillnad. Även Bokhora har haft uppe en sån fråga tidigare. Redan då kände jag att det här är för stort, eller så är jag en för dålig människa som inte har lagt på minnet några stora, omvälvande bokögonblick som gjort att jag börjat tänka eller göra annorlunda.

Men första frukostklubbaren kom med en bra insikt och nämnde uppslagsverket Focus (tror att det stavades med c). Även den andra deltagaren insåg att han läst mycket i uppslagsböcker, liksom jag också gjorde, där jag gick på min mulna men sköna hundpromenad med radio i öronen. Familjen hade Bonniers uppslagsbok, och själv fick jag ett nytt, modernt, ungt uppslagsverk som hette Media. Det har jag fortfarande kvar, och det är bara någon månad sedan jag slog i det, även om det tyvärr inte sker ofta numera.

Jag vet inte om "uppslagsverk" kommer med på min lista över böcker som gjort skillnad. Men, jag kom på en roman som nog var ett stort steg för mig i alla fall. Moskitkusten av Paul Theroux. Jag var ung, men minns inte hur ung, boken var inte min egen men fanns i familjen. Vet inte vad det var som gjorde att jag började läsa den, men det var en bok som fick mig att inse att en bok behöver inte vara glad, flärdig och sluta bra för att vara bra. Det här var allvar och en del av världen jag absolut inte hade någon insikt i tidigare.

Jag minns inte alls vad den handlade om, men den är faktiskt lite av vuxenbokmilstolpe. Den föregicks av sträckläsande av Judith Krantz-böcker och en lång bokserie som jag inte tror skrevs av Catherine Cookson, men någon ditåt.

Troligen kommer jag att fundera vidare på det här. :)

Kommentarer

  1. Judith Crantz minns jag också, hade helt förträngt att jag läst hennes böcker.

    SvaraRadera
  2. Uppslagsböcker slog jag också jättemycket i under min uppväxt. Det var alltid så roligt att läsa om ditt och datt :-)
    /Wims

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Borttappad kommentar

Sveriges Radios Romanpris pågår