Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2011

Film före bok x 3

Bild
Först såg jag Winter's Bone (bok på svenska heter En helvetes vinter, Daniel Woodrell). Bra film, men o så dystert, skitigt och elakt. Laglöst land. Säkert är det verkligen så på fattiga landsbygden i USA.

Sen visades The Reader/Högläsaren (Schlink) på tv. Har läst halva boken, och så tunn som den är så vet jag inte varför jag inte läst den klart. Bra är den också. Såg i alla fall filmen nu, och bra historia. Snygg film. Kate Winslet är fruktansvärt bra.

Sen småsåg jag en annan film som visades på tv, Allt för min syster (författare Jodi Picoult). Inget för mig, varken bok eller film. Orkade inte se klart (fast råkade se slutminuterna sen ändå) och googlade länge för att se hur den slutar. Och för en gångs skull var det ingen som avslöjade det. Däremot var det flera som hemlighetsfullt skrivit om att boken och filmen slutar olika. Så nu tänker jag ta reda på hur.

I fallen Winter's Bone och Högläsaren ska jag läsa respektive läsa ut böckerna.

Jupiters öga - Oline Stig

Oline Stig har skrivit en roman om sina norska farföräldrar. Om jag förstår det rätt fanns inte mycket dokumenterat om dem, men det Oline Stig vet är att de var medlemmar i det norska nazistpartiet. Det var detta som gjorde att jag blev intresserad av boken - oftast är ju andra världskrigsberättelser skrivna från andra sidan.

Jag är inte jättenoga med att gissa vilka delar som faktiskt är helt sanna i historien, även om jag förstås undrar då och då. Men jag läser detta som en roman. Därför stör "författarkapitlen" mig litegrann: författaren kommer in med sitt nutida "jag" i vissa kapitel och berättar om tillblivelsen av romanen, vistelsen i Norge och sökandet efter information där under en period (Oline Stig bor numera i Sverige). Det var inte så jättenödvändigt för mig att följa. Samtidigt förstås intressant att författaren väljer att ha med det dokumentära inslaget, och nu när jag läst klart den tror jag ändå att jag uppskattar det (även om det i vissa partier va…

Till nyår/januari 2012

I början på januari, så kanske kan man hoppas att den finns i butikerna till jul/nyår, står det att Margaret Atwoods bok Syndaflodens år kommer ut i pocket. Det går inte alltid fort för en bok att ges ut i pocket (om den gör det, väntar fortfarande på Jon Kalman Stefanssons Himmel och helvete samt Katarina Kieris Morbror Knuts sorgsna leende) , och det finns säkert många bra skäl till det. Just den här boken hade jag liksom bestämt mig för att läsa när den kommer i pocket, så nu vet jag vad jag gör då. (Dvs köper den och lägger den på hög...)

Som radioföljetong just nu läses En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa. Den verkar jättebra, den ska jag läsa. Måste säga att om man har möjlighet så är radioföljetongen verkligen nåt som är värt att följa, det är alltid bra böcker utvalda där. Avsnitten går inte att ladda hem som poddversion, så har man missat något avsnitt får man (skynda sig att) lyssna via webben. För en sån som jag som endast kan lyssna medan jag promenerar så funkar inte det.

Bo…

Men Daniel Sjölin, då

Ser på Go'kväll Lördag där Daniel Sjölin är gäst (kul och oväntat) att han tänker sluta på Babel nästa år. Han ska skriva. Det fick mig att åter få upp intresset för hans Världens sista roman, som jag fingrade på ofta för några år sedan (kikar runt och typiskt, pocketen är slutsåld) (e-bok nästa?). Då sa han att han inte skulle skriva nåt igen (inte "anklagande" menat, vill mest påpeka att jag vet det eftersom man brukar nämna det i samband med den boken). Synd på Babel, men allt har väl sin tid. Unnar honom ett skrivår, inte för det. Men jag gillar ju honom i Babel.

Han var väldigt bra på att imitera Göran Greider också, han hann inte riktigt få göra det klart, men det lilla man fick höra var kul i alla fall.

Kurortsromaner

Kurortsromaner. Jag trodde att jag hörde (läste) detta uttryck första gången i samband med att Anneli Jordahl skulle komma ut med sin senaste roman Augustenbad en sommar och tänkte att jahapp, det var ju ett skojigt uttryck. Men sakta börjar jag förstå att detta är en slags "genre" som haft den benämningen ganska länge.

Lyssnade på senaste Biblioteket i P1 nämligen, och där pratades det inte bara om Augustenbad... utan också om nytrycket av Thomas Manns tjocka roman Bergtagen, som är just en så kallad kurortsroman. Det nämndes också i programmet att det har skrivits så många kurortsromaner att det nästan verkligen borde vara en slags genre.

Jag är uppenbarligen helt obildad, men det är okej.

Hur som helst vill jag nu gärna läsa Bergtagen också, Augustenbad är redan inbokad för läsning sedan tidigare.

Jag har flera gånger tidigare pratat om att det är kul att läsa i teman, och det är bland annat det som tilltalar mig.

På tal om teman: råkar nog vara i ett sånt just nu. Läser …

Pristagarspaning

Det här inlägget är inte så genomtänkt utan mer en fundering. Men har inte de senaste nobelpristagarna i litteratur varit lite mer... populära? Kända sedan tidigare? Inte fel i så fall enligt mig. Och varför inte, det är ju mycket nytt folk i Svenska akademien numera, varför skulle de inte få ha en annan uppfattning om vilken författare som uppfyller kraven för att få det stora litteraturpriset.

Eller så är det jag som har vidgat mina vyer och har hört talas om fler (sorters) författare än för 10-20 år sedan. Varför inte.

För övrigt undrar man ju vem som i tusan skvallrar om vinnaren i förväg (se nyheterna om att Ladbrokes odds på Tranströmer sjönk drastiskt på förmiddagen).

Detta är dagen

Bild
För tredje året i rad är jag ledig den dag nobelpriset i litteratur ska tillkännages, lite lustigt. Lite kul för mig som tycker det är kul. Sitter med kanalen på nu, sitter inte och toktippar utan inväntar svaret helt enkelt. Men måste jag gissa så håller jag fast vid min senaste: Ko Un.

Jag vill gissa på en svensk men kommer inte på nåt namn just nu.

Kolla vad fint, de visade bilder från en bokhandel som laddade upp med bubbel och annat. Skulle nog vara riktigt roligt att vara på en sån plats när man får höra vem det är.

Egentligen är det ju alldeles för upphaussat, naturligtvis.

- - - - -

Är det sant, Tomas Tranströmer!!!!!!!!!!!!!

Helt sjukt roligt. GRATTIS!

Nu är jag särskilt glad över att jag faktiskt köpte samlingsboken tidigare i år. Den är ju så fin också.

Böcker på väg!

Bild
Tjoho, min beställning är på väg! Blev stursk och beställde engelsk pocket, The Help (oförklarligt nog "Niceville" på svenska) och en självbiografi som jag hörde om i radioprogrammet Obs i ett avsnitt om brittisk överklass: Wait For Me! Boken är skriven av den yngsta systarna Mitford, Deborah Devonshire, hon var 90 år när boken kom ut i fjol.

Mitfordsystrarna har jag förstått var ett gäng som fascinerar folk, kanske de mest berömda överklassyskonen? Det fanns en bror också, men det visste jag inte förrän jag började wikipedia upp dem när jag hört programmet. Hoppas att jag kommer att läsa boken... ;)  Fin var den! Gillar också titeln som är en typisk lillasysterkommentar - vänta på miiiig!

Gissar

Gissar på Ko Un, kom inte på nåt ryskt namn.