Enkelt val

Det var ju enkelt egentligen, vad jag skulle läsa efter Austers New York-trilogin. Austers Den röda anteckningsboken! Värsta Austerfrossan. Perfekt. Den var ändå roligare än jag trodde att läsa efter NYT. Väldigt tunn, men väldigt bra. Består av anekdoter höll jag på att säga, men det ska visst vara verkliga händelser som Auster återberättar så trevligt. Hur jag nu skulle kunna kontrollera det. Korta episoder. Eller jag vet inte vad jag ska kalla det faktiskt.

Jag ♥ Auster tror jag minsann.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Borttappad kommentar

Grr, första kommentaren på denna blogg på sisådär 8 månader (i och för sig mindre antal inlägg än månader också), och så verkar det som att jag lyckas att med en snubbeltryckning ta bort den. Författaren Lina Andersson var vänlig nog att kommentera mitt förra inlägg, och jag vill säga: tack själv, och hoppas att du med ditt flyt i språket och goda minne skriver mera! Detta var nog dock spiken i kistan för Mest pocket på Blogger, jag har varit irriterad länge på denna bloggplats, som inte verkar passa framför allt mina mobila enheter. Jag får återkomma med vart jag tar vägen med mitt bokprat.
Läs mer

Sveriges Radios Romanpris pågår

Jag lyssnar för fullt på lyssnarjuryns bokprat kring de nominerade böckerna till Romanpriset i år. Jag tyckte inte det var så intressanta böcker som var nominerade i år måste jag säga. Och än så länge (lyssnat på pratet om tre av böckerna) är det ingen jag blivit sugen på att läsa. Men jag får ut mycket av att höra resonemangen (ändå). Ett undantag: Linjen av Elise Karlsson som jag läst, och tyckte var väldigt bra. Sparsmakad i ord, men mycket som utspelade sig i känslor och tankar. Vi får se hur juryn gillar den. Det är väldigt kul att lyssna. Jag vill gå med i en bokcirkel. Om den bokcirkeln läser 1-2 böcker per år...
Läs mer