Monica och Stig

Jag läser väl sällan bara en bok i taget, och när nu "huvudboken" (är den det? vet inte) är på engelska (Monica Ali) så är det givet att jag har en till, och nu tog jag tag i Stig Claessons bok igen, Efter oss syndafloden. Så bra! Varför har jag inte läst Stig Claesson förut?

Denna gillar jag extra mycket för att den är biografisk (författarbiografier = favoriter) och för att han är ung konstnär/skribent/allmän kulturnisse i Paris på 50-talet. Älskar att läsa om såna miljöer, och det var ju inte direkt ovanligt att författare/konstnärer befann sig i Paris på den tiden och tidigare (och förmodligen nu med, men om det ens är lika (motsvarande) bohemiskt och kulturromantiskt som då så är det i så fall ännu inte nog långt borta i tiden för att det ska vara något att läsa om), jag har minst en till författarbiografi hemma som till stora delar utspelar sig i kulturkretsar i Paris på 50-talet, eller troligen lite tidigare till och med.

Så fastän jag inte läst ut den ännu så är den redan en stor favoritbok.

Jag kan tillägga att jag är inte direkt avundsjuk på deras liv, det är nog ärligt talat alldeles för slarvigt och fattigt för att jag skulle trivas, men, eller därför, är det perfekt att läsa om det. Böcker berikar!

Nu letade jag en Stig Claesson-Paristeckning, men titta vad jag snubblade på...! Underbart, och lite sorgligt, undrar om hann han läsa det. Och se, jag fick svar på min fundering över unga konstnärliga människor i Paris i dag. Fattiga är de också.

http://hd.se/kultur/2008/02/24/vaara-droemmars-stad/

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Borttappad kommentar

Sveriges Radios Romanpris pågår