Utrensning som radioföljetong

Har lyssnat på ett par avsnitt av Sofi Oksanens roman Utrensning som går som radioföljetong i P1. Den verkar så otroligt bra. Först tänkte jag inte lyssna eftersom jag ville läsa boken. Sen råkade jag lyssna ändå på en promenad, och då tänkte jag att naturligtvis lyssnar jag på den i stället, man kan lyssna i efterhand under en period på webben. Nu i kväll tänkte jag att jag måste nog ändå läsa hela boken "själv". Jag blir helt fast i historien så fort jag hör en mening. Vilket språk, vilken historia, vilket människoöde. Det lilla jag hört i alla fall!

Om Sofi Oksanen varit svensk hade denna roman i dag blivit nominerad till Augustpriset, och förmodligen också vunnit. Nu tror jag för det skönlitterära prisets del på Spill av Sigrid Combüchen (som jag erkänner att jag tidigare trodde var tysk - befinner sig inte någon av personerna i Spill i Tyskland?) eller Darling River av Sara Stridsberg. Fast jag gillar formatet på lyrikboken Livdikt av Jonas Jönson. Men jag kan ju inte påstå att jag ens bläddrat i den. Brukar poeter få Augustpriset?

Kanske tvärläser jag Drömfakulteten av Stridsberg för att känna lite Auguststämning.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Borttappad kommentar

Grr, första kommentaren på denna blogg på sisådär 8 månader (i och för sig mindre antal inlägg än månader också), och så verkar det som att jag lyckas att med en snubbeltryckning ta bort den. Författaren Lina Andersson var vänlig nog att kommentera mitt förra inlägg, och jag vill säga: tack själv, och hoppas att du med ditt flyt i språket och goda minne skriver mera! Detta var nog dock spiken i kistan för Mest pocket på Blogger, jag har varit irriterad länge på denna bloggplats, som inte verkar passa framför allt mina mobila enheter. Jag får återkomma med vart jag tar vägen med mitt bokprat.
Läs mer

Sveriges Radios Romanpris pågår

Jag lyssnar för fullt på lyssnarjuryns bokprat kring de nominerade böckerna till Romanpriset i år. Jag tyckte inte det var så intressanta böcker som var nominerade i år måste jag säga. Och än så länge (lyssnat på pratet om tre av böckerna) är det ingen jag blivit sugen på att läsa. Men jag får ut mycket av att höra resonemangen (ändå). Ett undantag: Linjen av Elise Karlsson som jag läst, och tyckte var väldigt bra. Sparsmakad i ord, men mycket som utspelade sig i känslor och tankar. Vi får se hur juryn gillar den. Det är väldigt kul att lyssna. Jag vill gå med i en bokcirkel. Om den bokcirkeln läser 1-2 böcker per år...
Läs mer