Så läser jag (inte) bokserier

Alla dessa deckarserier inte minst. När kommer nästa? Vilken är det här i ordningen? Jag läser en bok. Sedan vet jag. Undantaget var Mari Jungstedt, tror jag läste tre böcker där, men då kände jag verkligen att "nu är det nog". Kepler: läste första. Då vet jag. Stieg Larsson. Läste första. Då vet jag. Håkan Nessers Barbarottiserie: läste tredje. Väldigt bra. Vill egentligen läsa mer. Men; jag vet ju nu. Grebe & Träff: samma där, läste tredje, väldigt bra. Hade tvåan. Gav bort båda två, tvåan oläst. Men jag är säker på att den är bra.

Jag vet inte, det är väl roligare för mig att läsa böcker som inte liknar varann så fasligt. Förmodligen faller jag heller inte för det där att "man lär känna en karaktär".

När jag var yngre (eller ung, rentav) läste jag gärna bokserier. Svarta Hingsten, Lotta, Britta & Silver. (Dessutom gärna om och om igen.) Men jag tror att jag är mer medveten om det enorma litteraturutbudet nu och inte har ro att stanna vid en författare och en stil något längre tag.

Kontentan är i alla fall att jag insett detta och att jag också insett att jag är nöjd så.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Borttappad kommentar

Grr, första kommentaren på denna blogg på sisådär 8 månader (i och för sig mindre antal inlägg än månader också), och så verkar det som att jag lyckas att med en snubbeltryckning ta bort den. Författaren Lina Andersson var vänlig nog att kommentera mitt förra inlägg, och jag vill säga: tack själv, och hoppas att du med ditt flyt i språket och goda minne skriver mera! Detta var nog dock spiken i kistan för Mest pocket på Blogger, jag har varit irriterad länge på denna bloggplats, som inte verkar passa framför allt mina mobila enheter. Jag får återkomma med vart jag tar vägen med mitt bokprat.
Läs mer

Sveriges Radios Romanpris pågår

Jag lyssnar för fullt på lyssnarjuryns bokprat kring de nominerade böckerna till Romanpriset i år. Jag tyckte inte det var så intressanta böcker som var nominerade i år måste jag säga. Och än så länge (lyssnat på pratet om tre av böckerna) är det ingen jag blivit sugen på att läsa. Men jag får ut mycket av att höra resonemangen (ändå). Ett undantag: Linjen av Elise Karlsson som jag läst, och tyckte var väldigt bra. Sparsmakad i ord, men mycket som utspelade sig i känslor och tankar. Vi får se hur juryn gillar den. Det är väldigt kul att lyssna. Jag vill gå med i en bokcirkel. Om den bokcirkeln läser 1-2 böcker per år...
Läs mer